Valdemar - Natt - #03
Jag sitter under skenet av stjärnorna
Som faller över min kind
Samt smeket av den vördade vind
I närheten ett sällskap i konversation
Övan hörs löven förande sin
Bland träd och buskage
Vars namn undvikit mitt minne
Det gör behaget denna lund givit int' mindre
Växterna burna av rötter med hävdad kurage
Bestiger mitt tak
För en mot himlen klarare sikt
Och jag ur min hågkomst tager en dikt
Strör orden för vinden
Spar solen åt vintern!
Svala natten är min sommar
Svala takten, kroppen svagt domnad
Med fridfull håg jag mot rummet vänder om
Jag från dagens snara fick ledigt
Sjunker nu ned i min slummer under änglasång
God natt, må du vara för evigt!
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
|