julönskan å julrim på julafton
Jag skrev denna texten på julafton då jag var hos min farmor, jag hade inget att göra, inget att röka, i väntan på att min bror skulle komma, i väntan på att bege mig till nästa storstad å softa. Läs om du tror att du orkar.
jag känner mig ensam, jag känner en längtan
att få hålla din högra hand i min vänstra
att våra blickar möts medans vi delar känslan
vi känner i djupet av två helade hjärtan
som en bekräftan på att detta är de rätta
med tillit till livet och att vi kan bemästra
oss själva, å sen gav vi frid till vår nästa
men mycket ska till, så jag sitter å väntar
å tiden jag ägnar, fri eller fängslad
i livet med längtan, jag vill ju berätta
vad jag känner för dig, men jag lider av rädslan att inte bli älskad
inbillar de värsta, och jag vill inte känna den smärtan
jag känner i mitt hjärta, hur kan jag bättra
å hjälpa mig själv att fortsätta iväg från den otäcka smärta
trodde tårar borde lättat
vågar inte tro att de blir nog bekräftat
men jag tackar dom som givit mig kärlek
när allt kommer omkring så vill jag vara i din närhet
men jag springer omkring, lika ostabil som vädret
snart somnar jag nog in med drömmar om världen
sitter här ensam i rummet om kvällen
med önskan om att mörkret försvinner när ja jag tänder
ett ljus och humöret vänder
jag vill inte bedöva känslor
jag känner en djup sorg när jag tänker
på vad är det med människor som värdesätter den 24 december
istället för att göra att så världen blir bättre
jag vill inte tro att världen blir sämre
jag vill träffa min bror och mina kära vänner
i lugn och ro så vi kan känna glädjen
å förenas ihop före vi lämnar världen
fortsättning följer...