Mitt känslokaos - quken
Gjorde om en gammal text litegrann!
vill byta kropp och sinne,
För jag orkar inte stoppa vintern
(vårat förhållande som gått i ide)
för inte ens när tårar får talan så får jag min fråga besvarad...
du och jag levde bland moln
och när vi inte rökte så bråka vi bara...
Det är väl det svåra i sagan
... när verkligheten sätter sin prägel
i bådas tvås magar...
så här är min sanning, klätt i ord :
Jag är allt du är och med dig kunde jag hämta mod
och kämpa mot allt som jag inte ville minnas,
så att vi någon gång skulle kunna gå på fest ihop
utan att din fyllesanning gör mig illa....
känner ingenting längre...
likgiltigheten har blivit min signatur
å det finns inget slut.... börjar nog fanimig bli sinnessjuk
vill bara att allt ska vara stilla nu
men i avgrunden av mitt inre djup så ekar fortfarande
mitt hjärtas vilsna blues
jag sjunger för dig.. och varje ord är en mening
läs mellan raderna älskling
för efter all skit vi fått ta så kommer vi tids nog att få medvind...
Hoppet är väl det enda ja har
du kommer väl lämna mig snart....
likgiltigheten ... Så stavas vi!!!
Och vi är så lika för jag gör inte heller fel
och när du blir sårad så är du dramaqueen!
Ser du inte att jag har panik?
Du raserar hela min värld
och jag är så lik dig...
borde nog fly bitterheten och allt som är grått
för vet inte om jag orkar stanna längre
fan...skulle förstått att -
man inte ska måla sig själv i någon annans färger....
Livets vägar kan föra dig vart som helst...
|