Da Vincis ark förtärt med knark..

Da Vincis ark förtärt med knark..

Rullar upp, joints av Da Vinci kodens pappers ark.
Blir ändå lika snurrigt av hans skit som mitt egna knark.
Så testar att blanda, två tunga saker tillsammans.
För att lätta mitt huvud och klumpen i bröstet så jag kan andas.
Förbannad över att jag tar in friskt luft men ut kommer rök.
Testade att andas under vatten- gav bongen ett försök.
De va lika meningslöst som ha snorkel på havets botten.
Jag jagade den finaste pärlan men drunkna innan jag hade nått den.
Hinner inte ens tända tändaren innan jag har bränt en ny bro.
Inte konstigt vänner vänt, när man föraktar sig själv i sin egna tillvaro.
Det är inte heller konstigt att paniken eskulerat i all hast.
10000års olycka av att ha krossat min spegelbild överallt.
Får väl stå mitt kast, med en näve sten i ett glashus.
Har skitit där jag käkar för att få tag i ett rus.
Blickarna jag möter säger allt, för dem är jag ingen människa alls.
Har letat värme där de är kallt, livet är fan ingen dans.
Har försökt utan att någon har tänkt en tanke på att ge mig en chans.
Da Vincis ark förtärt med knark har gett mig en behaglig balans.


Inte av den vanligare sortens texter jag skriver men ger de ett försök.