Vi? Dikt.
"Hej, det var ett tag sen nu. Ville bara säga förlåt."
Vi förlorade kärleken som höll oss samman,
vi tappade bort oss, liksom förlorade varandra.
Det blev problem efter problem och till slut fanns inget kvar,
av det vi kunde blivit och det vi var.
Våra hjärtan matchade inte längre,
de slog i otakt och ditt liv tog höger,
mitt sprang åt vänster fortare än någonsin,
det var bara några minuter tills...
vår undergång kom. Och vårat liv rasade,
vi var rasande på väg neråt i en ond spiral,
klockorna stannade, och timmar blev dar.
Och hoppet vi hade om våran kärlek blev en främling som såg på,
undrade hur allt blev så illa, hur det kunnat fortgå.
För vi krossade varandra, vi tog sönder oss,
vi satt fast här men längtade bort.
Du kommer vara en del av mig för all evighet,
men det är över nu.. hur väl döljer vi det?
För jag har gråtit, försökt förstå och vänt dygn,
det har varit svårt men jag fattar ändå ingenting.
Men om det är ett brott att ge upp tänker jag försvara dig in i döden,
och kommer ge dem svaret: "Ni vet att vi försökte."
För dömande blickar på stan klarar vi oss utan,
lika så drömmar om hur vårat liv kunnat slutat.
Och jag älskar dig till månen och tillbaks,
men det här är slutet på vår era och nu ställs vi till svars.
And I was better where I was miserable, why didn't you leave me there?
|