Macki- Slutsatsen
Hallå däär, skrev denna idag. Tacksam för all råd som kan slipa versen
Föreställ dig en maskros som behöver kärlek och omfamning för att blomstra, annars vissnar den bort.
Allt en människa behöver för att fortsätta har jag aldrig fått.
De som skapar säd måste ge den föda stöd och omsorg.
Annars blir själen rutten och torr.
Mamma såg min situation men gnistorna hade hållit på år för länge, hon hade ingen chans att släcka glöden.
Ådrorna pumpar ut hat, kom och sätt handen vid mit hjärta och känn.
Hur det bränns, stunderna i ensamhet betalade av.
Andetagen känns så varma och så kvavt ungefär som jag var inlåst i en fastspikad trävgrav.
Efter tidlöst av tänkande och en massa orätta hypoteser, har jag kommit fram till slutsatsen.
Utan ofamning utan kärlek kommer svartsjukan ta fast en.
Föräldrarna var för självupptagna för att lägga märke till att jag andades.
Så ingen var där och stoppade mig från att kliva på en allt för hög häst.
Den enda gången de lyfte ögat åt mitt håll var när jag fall.
Jag skall jag skall sorgligt nog hörde de bara mig när jag fall.
Här är slutsatsen...
Utan ofamning utan kärlek kommer svartjukan ta fast en....
(Inlägget ändrat av Macki 2012-06-17 23:58:02)
(Inlägget ändrat av Macki 2012-06-17 23:58:33)
(Inlägget ändrat av Macki 2012-06-17 23:59:35)
(Inlägget ändrat av Macki 2012-06-18 00:00:08)
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
|