Ett liv pt 1/3
Mitt liv på ett beat, bara en vers, inga refränger
Jag hade testat allt annat men ingenting hjälpte
så jag gick emot strömmen när vindarna vände
och lät livet gå upp i rök med spliffar jag tände
Plötsligt var ja fast i tabletter, piller man sväljer
Ironiskt att jag valde dem när jag ville må bättre
När jag skapa ett helvete, låg och stirra i väggen
helt apatisk i sängen fram tills dagen blev kvällen
Jag vände min dygnsrytm och va vaken på nätter
och det var på väg att göra mig galen i längden
För min akilleshäl hade blivit en karta tabletter
o man e aldrig starkare än den svagaste länken
Sen lämnade tjejen mig och sa att hon skämdes
motivationen jag kände gick i graven med henne
Så jag tog ännu mer droger för ångesten växte
och föll längre och längre mot botten av träsket
Bytte drömmar mot droger och förlora mig själv
Glömde allt viktigt och hoppa av från skolan igen
Så min framtid försvann bortom broar jag bränt
Jag va stålsatt i ett beroende och stod i cement
Destruktiviteten blev mitt sätt att ropa på hjälp
Lät varje afton bli en repris av gårdagens kväll
Va som att förnuftet och jaget hade råkat i kläm
och att jag blivit till ett med alla demoner jag sett
förnekade mina problem med "det ordnar sig väl"
För de e när insikt frälser än man mår som sämst
så jag vägrade inse att jag va på väg att gå under
Trots att jag låtit familjenamnet släpas i smutsen
Villig att leva med skammen och bära på skulden
För jag var nöjd med att såren läkte för stunden
Varje gång som jag försvann med näsan i pulvret