Fantomen - Lägger en vers (2012)

Fantomen - 4 Verser (Vers 1&2)

Så jag lägger en rad, för min familj och för mitt liv.
Men jag lägger en till, till syrran, vila i frid.
Det tar sin tid.... Jag ber dig, lova och svär.
Att du lyfter mina vingar när jag lever såhär.
Att du täcker min själ, så att jag kan bygga en mur.
En sån som skyddar mitt hjärta ifrån en infrastruktur.
Så att jag inte faller ihop och gråter blod inuti.
Sätta repet runt halsen och se mitt liv dra förbi.
Jag fuckin hatar all skit, som alltid bygger upp sår.
Spottar rader om livet men ingen jävel förstår.
Om hur jag lever och mår, ett hav av knas byggas på.
Tittar in i spegelbilden och jag fäller en tår.
Kliver upp framför micken och rättar till mitt stativ.
Hör rösten i bröstet, så att jag backar ett kliv.
Vill byta pennan mot kniv, vill hugga ner allt omkring.
Svär, min mening med tiden är inte värd någonting.
Jag bara skänker mitt liv, och lägger rad efter rad.
Stark i lyriken men i mitt jag är jag svag.
Vill må bra.... Men alla orden bara trycker ner.
Orden bildar texter men jag frågar, vill ni veta mer?.
Svara mig, snälla ge mig sanning med ett ärligt svar.
Gått igenom skiten på en resa över tusen dar.
Inte bra, levde sjukt, levde fitt men hitta ut.
Lever livet som jag lever, början här på livet slut.
Men fuck allting, mata sprutan, knappra LSD.
Stoltisch nu som fanisch att min bror nu slutat upp med de.
Drömt om det, puffa sorger bort till växter.
Men fixa aldrig droger, jag blir hög på alla texter.
(Man växer) kommer aldrig vara där jag var.
Skriver mina bars i dar, för att ta ett andetag.
Bara jag är jag, stannar kvar tills dan jag dör.
Måste skaffa jobb, har en flickvän som jag krigar för.