Smutsigt berus(?) All kritik är välkommen! Förbannad utav djävlarna, vandrar jag fram,ångesten och rädslan för iväg mig från land,snälla hämta förband, mardrömmen har blivit sann,nålsticket, sticker skönt när jag märker min arm,och lämnar mitt arv, lämnar mitt allt, flyger ivägdet som förrut var så iskallt blir nu skönt och varmt,men inget är sant, giftet det förvrider bara knoppen,för ur ett annat perspektiv så ligger jag på botten,beruset är min enda vän, vi håller ihop,vi umgås och han hjälper mig att gräva en grop.till min grav, kan ingen höra mina rop, ge mig svar,filosoferar med det resulterar bara i hat. Behöver lite respons. Ska förhoppningsvis utveckla versen till en hel låt.Vad tycks om det här stycket?Ge mig kritik, bra som dålig!