Mitt i Prick hälsar sig själv välkommen till lyricism.
Har aldrig vågat möta alla mina depressioner
Har försökt med psykolog men bara vänt i receptionen
Orkar inte öppna upp och ta den enkla diskussionen
Bli den lyckliga versionen av den här mörka personen
det finns stunder då jag sitter ner och tänker på mitt liv
Jag funderar vad jag tänker när jag väljer mina kliv
Skriver ned en text som jag lägger på en beat
Lägger armen mot den kalla vassa eggen på en kniv
För smärtan lämnar lättast när jag rappar, spottar ord
Eller åderlåter mig och tappar några droppar blod
Livet är ett bord, där man lirar lite poker
Mot djävulen som sitter mitt emot och är belåten
För hur du än gör, börjar du lida och du gråter
Han har alltid fyrtal om du råkar att få kåken
Varför ska jag spela i ett spel jag aldrig vinner?
Jag lyfter, lättar upp i luften och försvinner
Packar en pipa och lyssnar hur den visslar vackert
Prasslet ifrån rizlapret, och vattnet i bongen som
gurglar av blosset och gungar, de kroppar vars munnar
som Inhalerar för att fylla upp både hals och lunga
Jag är en flykting, vilse i min lägenhet
Vilse i mitt huvud, gråter över alla svek
Som jag gjort emot mig själv bara för jag är så vek
och har en grå nyans i hjärtat, oavsett vår väderlek
Letat efter ärlighet, men får bara acceptera
Att det som inte finns kan inte heller existera
Ibland så är tankarna jag bär på ganska skeva
då vill jag aldrig mera höra ja må han leva
och där i samma veva önskar jag mig något kemiskt
Som ska ta mig upp ur askan som en fågel fenix
Eller nått som får mig att se livet som nått heligt
Njuta utav varje andetag och se nån mening
Jag vet att döden är det enda du inte kan ångra
Men det lämnar frågetecken och ångest hos alltför många
Har trott det enda rätta, var att lätta och gå vidare
Själv bestämma när jag ska få avsluta mitt lidande
Men när någon annan hinner före blir jag tvivlande
Vill inte utsätta dem omkring mig för nått liknande
Så jag tar det dag för dag, även om de smakar av
bittersalta tårar som jag spiller för en bra kamrat
Jag vet att det är bara prat, när folk lovar att stanna
Så lovar du nått sådant så kommer jag bli förbannad
Du kan lova det en vacker dag när vi är alltför gamla
Och vi skulle kola vippen bara genom att vi ramla
ut ifrån den där verandan som vi lugnt sitter och snackar på
Pipor packas då medan vi lyssnar på nån gammal låt
Snackar gamla minnen som vi allihopa skrattar åt
Och fäller några tårar för de tiderna vi haft det svårt