Väntar på applåder
Deprimerad, inte den som längtar efter att leva,
inte den som längtar efter mera.
Min faders spermie fela, min moders livmoder fela,
fel celler fick passera till BBs filtar.
Natten den speglar sig i mitt mörka hjärta,
vill kliva in djupare så jag mördar hästar.
Jag bygger upp min teknik på större och större djur.
Började med maskar, avancerade till farsan och möss.
Vet inte vad som kommer först, mord lust?
Den fick jag redan när föda kom ur mors bröst.
Kall som en absolut nollpunkt.
Min blick är bara varm när nån har nolluft.
Rå som kött, för jag en knuff får du en putt
vid perfekt tidpunkt, överkörd av en buss.
Folk skriker, några gråter.
Jag står stolt och ler samt väntar på applåder.
You keep believing, I'll keep evolving
|