Subdominant - semesterfiraren
Har legat hela dagen och dragit mig i sängen-
och kommer definitivt att ligga kvar här skitlänge-
för det här är nog den värsta av dom 365-
jag går 364 och lever i skräck för den-
panik lär utbryta när jag lagt mig ner i min säng ikväll-
medveten om att jag snart måste resa mig upp igen-
finns inga god råd att ge. Inget att rekomendera-
inga ord eller ens tal som är bra nog för att motivera-
finns bara erfarenhet från liknande kontext-
och vetskapen om hur snabbt man töjer ut sin fångdräkt-
nått man vänjer sig vid. Så man tröstar sig seriöst-
med att man snart är för kvävd eller blind för att känna nånting-
jag hade allt planerat...-
men har som bäst lyckats plöja igenom halva schemat-
jag känner ingen mättnad, men jag känner regndroppar-
och det känns som jag har blivit blåst på ännu en sommar-
har blivit lat och fet på semestermat. Jag har gått upp-
väckarklockan ringer, "jaaa jag har gått upp"-
nu passar det sig med klar himmel. Solen har gått upp-
och det går upp för mig att jag har 11 månader kvar-