Subdominant - semesterfiraren Har legat hela dagen och dragit mig i sängen-och kommer definitivt att ligga kvar här skitlänge-för det här är nog den värsta av dom 365-jag går 364 och lever i skräck för den-panik lär utbryta när jag lagt mig ner i min säng ikväll-medveten om att jag snart måste resa mig upp igen-finns inga god råd att ge. Inget att rekomendera-inga ord eller ens tal som är bra nog för att motivera-finns bara erfarenhet från liknande kontext-och vetskapen om hur snabbt man töjer ut sin fångdräkt-nått man vänjer sig vid. Så man tröstar sig seriöst-med att man snart är för kvävd eller blind för att känna nånting-jag hade allt planerat...-men har som bäst lyckats plöja igenom halva schemat-jag känner ingen mättnad, men jag känner regndroppar-och det känns som jag har blivit blåst på ännu en sommar-har blivit lat och fet på semestermat. Jag har gått upp-väckarklockan ringer, "jaaa jag har gått upp"-nu passar det sig med klar himmel. Solen har gått upp-och det går upp för mig att jag har 11 månader kvar-