Sellish&Hanut - Ställer frågor utan något svar tillbaks
Vanligt: Sellish
Kursiverat: Hanut
Sitter i mitt rum, helt jävla bäcksvart
Tänker på saker som har hänt denna vecka
Kommer inte ihåg, minnet det har förträngd
Hur jag krigar mig genom livet de e ett skämt
Går som en zombie, pallar inte prata med nån
Pallar inte mycket, pallar inte umgås med folk
Men alla pratar för jag är mer än en i mängden
Men ingen fattar min depression för att segern vände
Gårdagens skratt, morgondagens tårar
Är blockad av tankar och dem jag har sårat
Jag samlar problem och tror att alla lösa trådar
Kommer bli en knut tillslut och fixa ett slut
Som gör att jag nån gång snubblar på lyckan
Känner doften av lyckan blir suktad av lyckan
Lyckan befinner sig ett stenkast härifrån
Stenen är för tung o orkar fan inte gå
Jag låter tiden passera,
för genom hela mitt liv har jag fantiserat,
men jag har vaknat nu, för hatet har eskalerat,
mitt liv har börjat att bli alltför banalt,
för jag har börjat tro att kärlek och hat är samma sak,
banalare än banalast - från hatare till hatad,
vänskap, jag saknar de, jag känner faktiskt saknad,
men jag får stå mitt kast nu, när alla andra efterapade,
jag har själv behandlat andra illa,
och båda har ramlat och trillat, men de finns en skillnad,
där skillnaden är, mitt missöde som ni tidigare störde,
då mitt rop på hjälp knappt inte hördes,
så nu står jag här, med blod på mina händer igen,
och tar emot såna ord som jag känner igen,
du är inte min vän, för vänner vänder inte kinden till,
helt ärligt, jag tror inte jag klarar av ett hinder till..