Perspective - Evig relation (Exxxes)
Hon har inget namn men vi möts på daglig basis
kan inte hjälpa henne, hon har alltid varit manisk
hon är dominant och ständigt våldsam i sängen
känslan är ängslan när vi somnar på kvällen
frågar henne varför hon aldrig är ömsint
hon älskar mig men skrattar och kallar mig töntig
ingen plats för skörhet, inga varma famnar
båda söker ändring men det är samma gamla
vi möts när jag är bakis eller har en dålig dag
jag vill gå långsamt fram men hon gillar hårda tag
gråter jag så häller hon salt i såren, skrattar åt mig
sträcker ut handen men hon bara stampar på den
alla åren som vi delat borde vara värda nåt
men vi enas endast efter att hon har svävat bort
jävligt rått, men vi hör ihop som kropp och själ
ångest är nog det enda som hon innerligt håller kärt
dagar där vi knappt tolererar varandra,
försvårar att vi alltid måste leva tillsammans
kalla vindar svepte förbi när jag sökte värme
hon vill skada mig, jag försöker döda henne
ödets händer vill banka skiten ur oss två
har tröttnat på henne, hon är ful och grå
det hårda yttre matchar hennes hårda insida
vi slår varandra tills båda vill skrika
om jag förtränger henne så blir det värre
och om jag skadar henne blir livet sämre
i stundens hetta lämnar sunt förnuft helt
hon är svårläst, går inte komma underfund med
vi hatar ju varandra, vi älskar ju varandra
vi ljuger för varandra och vi hämnas på varandra
trots alla brister kan jag inte lämna henne
det positiva är att hon skrev denna texten