tänk om du var jag - Ranch
det var en sen måndagkväll och jag vandra nerför gatan
mötte en gammal vän, så vi stannade och prata en stund
han frågade om saker går runt, jag svarade:
jo tack som frågar man, jag tar det ba lugnt
det har vart studentflak, köpenhamn, berlin och segling
sen ett tag på fiskebåten med kneg och slit
fick gott om tid att begrunda livets mening
min roll i det hela, vad jag vill göra med mitt liv
har alltid sett charmen i att leva som glidare.. men nu
känner jag att jag kunde vart mer driven med mitt skrivande
han sa det låter bra mannen, du måste våga ta chansen
och inte bara se på när drömmen går i kras
tack sa jag, det känns som jag e självupptagen man
du hade också skrivarplaner nu när jag tänker bakåt?
visst e det så, men jag gör mycket mer än så
låt mig berätta för dig kompis varför jag ler för två
han såg ut som om han vetat att jag skulle undra om detta
och ansiktet lös när han börja berätta
jag skriver böcker, klättrar berg, målar tavlor, räddar världen
sätter färg på min tillvaro genom att ständigt känna kärlek
shit, det verkar verkligen som att du lever ditt liv bro
så ere helt klar, för en dag ere finito
och då vill jag kunna känna att jag levde till max
sen får man se när det är dags att stå till svars inför gud
jag funderade en stund innan jag sa det rätt ut:
en dag nån gång i framtiden vill jag ha det som du!
...
det var en sen måndagkväll och jag vandra nerför gatan
mötte en gammal vän, så vi stannade och pratade skit
han frågade om jag mådde sweet
jag svarade: jo, tack som frågar man jag klarar mig fint
berättade samma sak igen, jag vill ta tag i mitt liv!
han sa: gör det nu, innan klockan tickar iväg
själv är jag fast i mentalt slaveri
vill en dag vara fri men är kvar här i skiten
ta tag i ditt skrivande, själv tappade jag glöden
är nu arbetslös, pank och lämnad åt mitt öde
shit man, du verkar ha gått ner dig totalt
jag vet, försöker leva för dan, men ingen deg, ingen plan
och lägenheten tar dom ifrån mig snart
för några försenade hyror, är det så det ska va?
han klia sig på den rundade magen som skvallrade
om behovet av sundare vanor, och sen kom han på det
lustigt hur lik du är mig själv för femton år sen
samma drömmar, samma planer och jag bara känner på mig
att du kommer nå dit, om du bara kämpar på
idag så ere svårt men du kan klara det ändå
bär drömmen med dig, vart du än går
fan, klockan är mycket, värst vad jag pratar på
tacka som artigast för råden innan jag sa det rätt ut:
aldrig någonsin i framtiden vill jag ha det som du!
när jag betraktar min egen reflektion i spegeln
ser jag konstigt nog ut nästan exakt som dom
det är aldrig personen i brevfilmen som har skrivit breven
dessa två personer är inte en del av det liv jag lever
man måste maskera det hela för att själv förstå
att man alltid har minst två vägar att välja på
drömmen finns där i varenda val du gör
vägrar du se det förföljer det dig tills den dag du dör
tankefoda.wordpress.com
365citat.wordpress.com
|