Softlikeapillow - Man tror.... för länge.
Skrev det här på 10 minuter men är galet arg så var tvungen att skriva av mig. Känns lite onödigt att posta eftersom detta inte är speciellt bra shit. Men det är känslan jag vill framhäva här.
Så ge mig lite kritik och comments så blir jag glad. (gladare iaf)
2 jävla år i blindhet
sluta be mig, du och jag, vi finns inte mer
Jag ångrar allt, kan inte fatta
att du och jag, vi var fan ingenting för varandra
finns ingenting om förklara det här
kan bara säga, fan vad jag hatar det här
du skulle vara ängeln, jag var ju djävulen
men va fan hände, du ljuger, att jag ens var kär i dig
att jag lät dig trycka ner mig, lät dig skylla på mig
all lycka till dig, men var du tvungen att fylla salt i såret
Du var ju perfekt, vacker, allt för mig
men varje gång vi bråkade, allt föll direkt för dig
jag var ingenting, du ljög för mig gång på gång
blev sur varje gång, men fan att jag vände om
Du var inte perfekt, du var en otrogen jävel
"vi fanns ju inte då, jag har inte gjort fel, så är det"
HAHA, jag måste skratta medans jag faller i gråt
"snälla sacha jag behöver dig"
- DU LJUGER!! OCH DU HAR INTE ENS SAGT FÖRLÅT
Jag skulle lyssna på de andra
Du är inte ens värd mig
Och då är det jävligt illa
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
|