varje gång jag hör ordet ondska tänker jag på hur måns jenninger mådde
i upptakten av livet
och under gymnasietiden
ska jag skrika mig hes för resten av livet
för bakom liket finns en själ som bara blir besviken
-
2005
tog 13-årige måns jenninger
livet av sig
-
jag brukar fundera
på hur man kan låta
någon annan människa må så dåligt
-
samtidigt som jag gick hem
hörde jag hur det kom bakom mig
och håkan sjöng att dom kommer kliva på dig
ena killen ropade
"sådärja, kolla ut i intet
som alltid
för du är trots allt ingen"
jag kollade neråt
fortsatte gå mot staden
och svalde
"du är den fulaste personen jag vet!!"
hörde jag en annan kille skrika
det kom som en skallning och jag hann knappast väja
samtidigt som en av dem bad mig vänta
och lite kaxigt slog han mig mellan benen
jag kände att blodet inte längre pumpade inom mina vener
på något sätt dog jag..
Som sötast när jag ser dina brister.
|