En Ängel Aktris
Zyp?
Den här låten skrev jag när jag la ett riktigt tungt missbruk bakom mig, men tolka fritt, som ni vill.. Jag vet inte.. Den e speciell..
-------
Vers.1:
Jag biter ihop även denna dag, men nästa sen…/
Jag ska testa den, smaka och lemlästa den…/
Morgondagen är min, skyn är inte någon gräns för mig/
Solen! Gläns på mig! Ge mig ljus så det bränns på mig/
Årstider kom och gått men kylan varit samma varje natt./
Polarnatt, med stjärnor i skyn av diamant, så ljuset spratt,/
I tusen ting av kristall platt, så allt bara föll…/
Som snö en natt, så bara gå… Du kammar noll!/
Jag har sett tiden dö, i en flod som ingen minns./
Floden slukar allt och alla, gubbe till Kung och prins/
Ja, allt som finns, jag har sett stjärnor gå på samma vis/
En ängel aktris, men med ett hjärta som flammar is!/
I slutet finns det inga mål att nå, spelet börjar då!/
Jag har varit där, och jag låter tiden dröja på!/
Gör vad du måste göra här, för klockan tickar på;/
Vad som gått, kommer efter dig för ödet slickar på/
Refr.X1: (Sång)
Kommer aldrig, falla ner från, trappan som jag klättrar upp, yall/
Kommer aldrig falla ifrån, kommer aldrig falla ner, yall/
Kommer aldrig glömma igår/
Kommer aldrig glömma dig, yall//
Vers.2:
Eoner gått förbi mina sinnen under år som flutit bi./
Leran jag krupit i har satt spår som tiden brutit i./
Det tog tid och förstå att allt är ett och samma sak./
Att synder återvänder, ödet slår en höger rak,/
På käken för att få dig och förstå att slutet närmar sig./
Ta och spring innan smärtan tar och avskärmar dig:/
Bygg din koja innan nordanvinden vänder om!/
Säkra dina tak plattor innan åskan antänder dom!/
Bortom bron finns det inget kvar, bara riv de ner./
Nu är det du mot världen, himlen mot Lucifer-/
Säkra dina vapen innan vinden tager av i kraft./
När ögat når dig, tänk då på orkanen du redan haft./
Halvvägs nu, men efter det finns det bara ljus./
Värme med brus, en stilla plats där allt känns så diffust./
Så går dagen bort, trehundrasextiofem dagar i dus./
I sus, i rus, eyo, vi sväljer skiten med lust och tjus./
Refr.X1:
Kommer aldrig, falla ner från, trappan som jag klättrar upp, yall/
Vers.3:
Bortom horisonten stiger statyn upp i blåa skyn/
Jag flyger så fritt, som om allt bara somnat in/
Jag stiger in i en plats så bortom allt som finns/
Så långt bort, men ändå i väven tidens trådar spinns/
Vita moln, blå vatten, gröna skog, Gud så fin/
Allt som behövs är dina tankar för att komma in/
Jag har sett mycket under år som gått förbi/
Lärt mig ett och två, läxan hårt, mött min fobi/
Kärlek övervinner allt, men kärlek gör ont/
Lärt mig nu, livet går runt, saknad är ändå sunt/
För att lära sig att se den nästa ängel som kliver in/
För att förstå när det slår in, storyn ödet skriver in/
Ristar i stenen så hårt att tidens tand inte tar sig på/
Endast kärlek bär sig så, när askan är kvar att se på/
Men allt går i en cirkel, så låt det bara gå/
För kärlek övervinner allt, även då den måste dö/