DMAt - ett oavslutat kapitel.. (början- ge kritik)
Alla är proper, alla försöker att vara ett steg över underjorden
men alltid tagit fler nedåt, och alltid varit mer lugn än trogen
För att ljuga är lätt, men tillslut får man sin själ kluven, och
känner sig lätt lurad, för man tog ett steg närmare djävulen
Alltid lätt att ljuga, men att intala sig själv att man gjorde rätt
är svårare, därför korkar vi vinet och lägger synderna på bordet
För att tysta rösten, sitter vi bland vänner med en mun full av, strunt!
vi lever i en technovärld, sitter och intalar oss att rulla bluntar, är lungt!
Alltid lätt att ljuga för sig själv, men när själen granskas
så ser gud allt, och han tar bara i dig med läkar handskar
-
Du kan känna dig smart som kan lura dig själv men
men allting är inte alltid likadant bakom skärmen....
För i verkligheten ser man faktiskt ögonen
och dom blöder..
Ge kritik, jag kommer avsluta denna om drygt 2veckor, har inte tid att skriva mer på denna ännu. Eller jag får ju se, men jag ska resa bort i 2veckor så att.
Notera att det tre sista raderna INTE kommer att vara med på det slutgiltliga resultatet av texten. Jag ville bara få ett avslut så att det är mer som en text
tack för mig
En kantstött pelare som inte pallar trycket
Har tankar om nåt större skiter i vad alla tycker
|