DMAt - besvär,svartsjuka.. du håller mig vid liv..
När man glider i stormen men leter efter vindbrisen
söker man efter ljuset i hopp om att det ska visa sig
Sedan när man hittar det är man aldrig lika positiv
för alltid när man hittat saken ser man ändå ned på skiten
Varför? Det jag pratar om är kärlek och inget annat
du är allt jag ber om.. led mig om mina blickar kallnar
Jag men främst du står fast när masten faller rakt ner
för jag skapar ånger.. du gör så vattnet blir balanserat
Och när det känns som om vi inte pratar, bara klandrar
så ska vi tänka på hur mycket vi saknar varandra
Om du visste hur mycket du betyder för mig// jag åker
sextiofem mil o tillbaka hit.. bara för att mysa och röra dig
Du ska få en bild, men innan det ska jag säga tusen ord till
jag har släckt i taket.. för med dig är ljuset oundvikligt
När jag höjjer rösten så dämpar du skriken
men ibland känns det som jag blir lämnad kvar i viken
Jag kanske måste skärpa mig, för din skull också
jag är nog svartsjuk.. för en dag brinner kullen till botten
Du,jag, vi har stått på oss.. vi har båda stött på skit
men aldrig, när du är vid mig blir jag trött på livet!
det här är något jag skrev ned på under en timma och tänkte att någon kanske har lust att läsa :)
Ta ut det bättre/sämre. Det är en rim fokuserad text, men jag försökte ändå att hålla ett bra innehåll.
KRITIK ÄR ALLTID BRA POSITIV SOM NEGATIV..
En kantstött pelare som inte pallar trycket
Har tankar om nåt större skiter i vad alla tycker
|