nattkrig i lågornas sken..
dom kallar det feberdrömmar fast det mest är feber
drömmar om nåt bättre än det sätt du lever
drömmar om paradiset, ser alla stjärnor på natthimlen
men dom är färre än all skit du bär på så fuck himlen
för man kommer ur jord, kommer ändå förkomma i jord
och nu låter jag känslor få komma i ord
alla vänner du sårat som inte ens kan förlåta
sätta sig ner mellan fyra ögon, bekännelser, tårar
du rullar det bästa gröna du rökt på flera år
trippat skit så det är kört när det sedermera slår
ett genomgående tema som får dig att leva
som får dig att le bland lågornas sken
för nu skrattar du åt allt, dom kallar det garvnoja
men det finns andra uttryck, ett annat är clowntårar
bördorna samlas och gör ont att axla
och folk vet fan aldrig nånting så länge ögonen vattnas
du behöver nåt annat så nu söker du sanning
i allt och ingenting som berörs av din handling
du finner en plats i guds rike som väntar
några kapitel om dan som du uppgivet blir frälst av
men slutligen du stärks av och kvinnan du älskar
som gör att du finns och du verkar
som sa att hon tänkte lämna dig hoppas du ändrar sig
ni byggde nåt stort på sand, nu ska betongen stärka er
med handen på hjärtat av guds sanning
svär du nu henne evig trohet
och era hjärtan slår nu tillsammans igenom allting
genom blodet
dom kan kalla det sjukt..
kalla det klyshigt, men den enda som vet vad som är sant, det är du..