dagens slut är hatets ljus ännu en dag jag nått slutet på dagenfortfarande krossad och skjuten i magenjag lyckades dölja min sorg en gång tilldu har lämnat mig, men jag är ändå diningen förstår, men grått kan vara vackertoch ingen tackar nej till att hålla nån om nattenmen den som blir kvar, den som lämnas ensamblir den som bara kan skriva om att älskakärlek och hat är inte svart och vittpå samma sätt som du och jag aldrig var vimen det tog på mina krafter sent in på nattennu tar det på mitt minne som ett rakblad mot armensjälvmordstankar, inte för mig men har väl funnitsdu och jag, känns nästan som att jag har drömt detså längesedan men det känns som igårsatsade på tiden, men det blev värre ändånär det var som värst var det "käften, hejdå"och ingen förstår hur jag kan älska dig såefter ett år och jag har aldrig slutat göra dethar återupplivat dessa känslor du dödadeförsök igen, ingenting kan förstöra migjag har ett trasigt hjärta och det blöder änmen det hjälper mig att skriva vad jag kännerförsöker sova så jag vilar under täckethar inte sovit bra sedan den dagen du lämnadetrodde på oss två tillsammans så jag väntadelivet celibat, har lika mycket sex som prästendu skulle bli nunna va? hur går det då, betrayervi kan inte bli vänner, jag visste vad du tänktedu frågade och diskussionen slutade med "käften"jag har mina vänner och jag skiter blankt i tjejerdu var nog den bästa men då väntar jag på den bättre