Rebus - Flickan Flickan står vid spegeln och rufsar till sitt perfekta hårHon är blond, har fina kurvor, en söt tjej på sexton årLaddar upp för kvällen för idag är det fredag igen Hennes kompis har en sjuttis å dom ska dela på denVarje helg drar dom på fest nånstans i deras närhetDet som skiljer från förra veckan: nu är hon singelFlickan är så desperat, hon längtar efter kärlekViker upp kjolen så högt att hon medvetet visar stringenHon träffar sin kompis och dom kramar varannFalskheten tränger fram, en droppe från pannan Hon saknar sitt ex, det va som att sagan var sannMen bestämmer sej slutligen för att hitta nån annanDom rör sej mot tuben och där träffar dom restenKillar och tjejer, alla rullar mot festen Ett gäng på tio pers, två hon känner sen innanTuben går om tre, då e dom där om en timmaSå fort hon kommer in i den stora, vita villan Tänker hon; det kanske faktiskt inte blir så illaHon tar en klunk utav den utblandade spritenHon tar en till, och denna gången inte lika litenHon tittar runt i vardagsrummet och får ögonkontaktMed en snubbe som hon aldrig nånsin sett förutHan kommer fram, hon tänker; det här kan bli jättekulOch kommer på sej själv med att inte ha hört vad han sagtHan smeker henne på benet och presenterar sej självHan säger att henne vill han ha mer av ikvällHon känner sej obekväm men skrattar ändå artigtberättar sen att hon måste på toa lite skakigtHon låser dörren om sej och dricker det som är kvarGår ut med ökat självförtroende så fort hon är klarHon sätter sej bredvid killen, och han börjar tafsaHon låter honom för hon orkar inte tjafsaI ögonvrån drar flickans kompis iväg med en killeFlickan blir rädd och undrar vad hon ska göra Hon bestämmer sig för att gå hem, för det var det som hon ville Men det är något som den sliskiga snubben inte vill höraHan pratar högre och högre, han bli riktigt förbannadHan börjar svära åt flickan, han tvingar henne att stannaDet börjar mörkna framför ögonen och hon får panikAllting blev svartHon vaknade upp någon timme senareUtan trosor och med blod i slidanHon gick hem och tvättade sej, men blev inge renareNär såret än läkte skulle det alltid svidaDet som hade hänt kunde hon inte leva medHon palla inte skammen, hon orka inte lidaOm hon dog så skulle inget mer gå felHon skar sej i handleden, såg blodet spridas