En gång för länge sedan fanns en lycklig familj...
Den här gånger skiter jag i vad ni tycker, svårt att sammanfatta mitt skitliv på några minuter men såhär blev resultatet:
Redan som en liten pojke var jag sträng och patetisk
den enda killen som inte hade vänner på lekis...
Jag kanske inte var så värst vacker som barn
men för pappa var jag alltid en tapper soldat...
Jag var älskad av mamma, kunde lita på familjen
tills dom plötsligt börja prata om att skiljas hela tiden
Dom gick olika vägar och min pappa försvann
och jag tyckte att något kunde fattas ibland...
Ville prata med min bror men han hade aldrig tid
och sen så passade jag inte in i mammas nya liv
Jag blev större med tiden, la problemen på hyllan
mamma såg mig i ögonen och blev så förbryllad
jag fick ta hand om mig själv som den killen jag va
och det kändes att jag är den som ingen vill ha
(Inlägget ändrat av J-A 2008-08-15 16:16:00)