kärlek är knivigt, läs det jag skrivit du satte eld på mitt hjärta, gjorde ärren värrefick mig att gråta och sen klappade händerrev mig i bröstet och blåste bort min själallt för att jag var kär och ville ha dig härjag har kämpat och slagits och älskat beklagligtväntat på att få vara din, lämnats bakom en grindförsökte klättra över hinder, men fick flera ärrhur ska jag förtjäna att få leva med digmed klumpen i halsen blev drömmen bara kallarenär du skrattade åt just hur du behandla migdet var verkligen att allting förvandladesför när jag ser dig med honom dör allt i migman brukar säga "jag skulle dö för dig"och det värsta är att du får mig att göra detjag kan inte leva med glädje för du tog dendu kan inte leva med kärlek och förstår inte ordetdet är uppenbart att du gillade att såra migmen jag ville bara se att åtminstone du mådde okejnär vi träffades och jag fick en kniv i hjärtat igenmin största dröm var att du skulle bli förälskad i migså här står jag, slå mig och sparkajag har aldrig kunnat gråta för nån annanoch jag lovade, när vi var tillsammansatt jag skulle älska dig tills jag blev gammaloch jag vet hur det känns att tävla förgävesmen bara du vet hur det känns att bära min kärlekjag vet att du och jag är kärlek och hattrots det vill jag ha dig här och tillbaks