det blir bättre med tiden, alla borde älska livet

det blir bättre med tiden, alla borde älska livet



ge mig tid att vara mig själv
för jag är nån annan sen du drog iväg


jag älskade dig, men vad fick jag ut på det?
en ensamhet som satte sitt ärr djupt i själen
nu är jag inte längre lika lättlurad att le
för när du lämnade mig tog du ifrån mig världen

jag brukade tro på äkta kärlek och livets under
men det var bara visor och bevis på att jag drömde
man kan inte alltid fylla i sina drömmar
jag såg svart och vitt efter att du slitit upp mina sömmar

vi har alla många frågor som aldrig kommer besvaras
det är det som gör livet värt att leva
vad är livet om man upplevt allt och vet svaret på det hela?
vi har alla drömmar som aldrig blir mer än så

man kan sura och gråta och be någon att förlåta
man kan resa världen runt bara för att man kan
den sanna motgången i livet är när man såras
den sanna motgången är när man ser vitt och svart