Qruu - 15/100
Det värsta jag vet är…
Nog någonting jag måste ”verbalisera”
Att bo i bitterhet, tro att ingen vet
Anta att andras vetskap om det ska bli förlorad dignitet
Att stampa på stället, stanna vid gränsen
Bara svälja och förtränga när man borde bli så förbannad istället
Att tiga förundrad, frysa i skuggan
Vägra stiga ut, skrika att nu är det slut på ett liv i skymundan
Fast å andra sidan…
Se på de andra, iaktta de lyckliga
Kanske du lägger märke till att de inte är så hyggliga
Alltid samma visa…
Ett dåligt exempel, men skulle det kännas så vettigt
Att leva för att få hålla i en puckla i regn av konfetti
Eller... nej, det spelar ingen roll här och nu
Antar att omvärlden vet hur min omvärld ser ut
Och det värsta är nog kanske inte hur jag lever nu
(Säg mig nu, ljög jag innan?)
Snarare landminan som väntar där på steget ut
(Rädslan som gör oss blinda…)
Att skylla ifrån sig som man underskattar
Att skylla på sig en allt för tung belastning
Att veta att smärtan skall leka
Att… ”verbalisera”
Hälsningar från Finland:
www.johankvarnstrom.com
|