sk- det kanske inte går.
nyblørjartext, tycks? :)
Rædslan runt hørnet før varje steg jag tar,
jag kæmpar imot det men førsvaret e før svagt.
jag gømmer mig i fruktan av att hændelser utspelar sig igen.
morgondagen kommer och du e borta min væn.
jag førsøker men kan inte glømma bort,
kænslan av slagen som du slog så hårt.
vad gjorde jag? var det mitt fel?
du førstørde mig och jag kommer aldri bli hel.
kanske var ja værd det, inte vet jag,
men du finns inte mer och ja behøver inga svar.
du slog mig tillbaka till verkligheten.
varfør vart det såhær, kan inte inse meningen.
men nu går jag vidare i min egen tystnad,
førbannar mig sjælv før att ja inte hade lyssnat, på dom som visste, som kænde på sig vad som skulle ske.
men jag går mot bættre tider før ja vet att detta inte kommer hænda mer.
jag gjorde rætt som fick slut på detta,
æven om du va min fræmsta lycka, mitt hjærta.
du læt mig flyga vidare men i samma veva skøt du mig ner,
du kunde inte acceptera att ja inte ville mer.
jag spred mina vingar ihopp om att du skulle førstå,
men du kunde inte acceptera att jag skulle ifrån dig gå.
du rev av mig mina vingar och sårade mig totalt.
du kunde inte acceptera att ja inte ville ha dig tillbaks.
Jag e rædd varje dag før att ja ska se dig nånstans,
allt skulle varit bættre om denna rædsla inte fanns.
jag trodde detta va ækta kærlek men det existerar ej,
før tro mig allt har blivit bættre utan dig.
leva på skilda håll jo det ær nog bæst så,
før att leva med dig var nått som alldri skulle gå.
vi sa aldri hejdå så detta e mitt farvæl.
før nu e du borta, snart e du glømd i min værld.