Taimarn - Min Synvinkel Vers 1. 00.21-1.25´vill höra sköna sanna ord, och att gråten stillar//nu är det så att jag har aldrig mena något illa//men jag önska att du hade smalat kraft o mod o vågat hindra//mig, från att göra det inte någon vill, att sårat mina//vänner, min familj, och till och med min tjej//men jag känner att den jag sårat mest i år är mig själv//letar efter det nu, och jag hoppas på att finna//kärlek med dig tills döden, för jag älskar dig Mathilda!//jag bara frös ut problemet, det var ju ganska tungt gjort//att svara "sköt du ditt eget" när jag får hjälp, är ett ganska dumt ord//ingen ide att fälla tårar på något som är inte värt det//vill sätta svärdet i själen för jag kämpa för den jävel förgäves//vill att världen blir säker, men det kommer aldrig hända//och som ett underlag med 10-0 i fotboll, så kommer det aldrig vända//att så mycket på en gång kan gå så dåligt, det har jag aldrig fattat//av min kämperglöd som brann är den enda som är kvar nu, aska//jag gråter inte över spild mjöl utan jag torkar upp det//och alla vill ha den största biten av kakan för dom inte orkar hungern//vissa tycker sitt liv är något som bara slits i smulor//men, jag tycker ni kan slänga er i väggen som rivningskulor//för jag blir förbannad på sånna som säger deras liv är skit//finns några i världen som har det sämre, o dom tjatar inte om det hit och dit//sluta hata dig själv, sluta tyck synd om dig när ingen annan gör det//och bygg upp allt på nytt, och grina för dig själv när vi andra inte hör det..