Fegon - Det sista försöket...
Jag blandar mina drömmar med hoppet, kastas i havet
låter dom sjunka till botten och slänger mina tankar i graven
Längtan dör ut likt lågan - det sista ljuset i mörket
medan minnen, både goda och onda, flyter med strömmen
i en annan riktning än dit jag är på väg
Man ska kunna rensa sitt förråd ibland, tömma sin källare,
önska förändra sig och kanske börja bli snällare
så kanske drömmar och hoppet flyter upp och går iland
Ett sista försök - försöker kämpa mig vidare
genom axelhöga snår fyllda av rädsla och lidande
för att nångång hitta nåt, för där långt bort i ingenstans
finns nåt som inger hopp om att hitta allt
Vägen är för smal för att följa och klippan för brant
stigen för lång och tiden för kort för att hinna fram
-uppgivet krålande över spårslipad sten
släpar jag min tunga kropp och sårslitna ben-
Ser ett ljus, ett lockande ljus, men så långt borta ännu
Jag biter ihop, medan kroppen river sig mot mossa och grus,
-kämpandes med sönderbitna läppar- och då tar jag fart,
trotsar uppgivenheten, dubbelt så mycket som jag klarar av
Stop. tiden står stilla men käkarna skakar
Andnöd, jag är halvdöd... träden stirrar sådär elakt
som trötta träd kan göra... och jag känner mig chanslös
ser hur ljuset slocknar därborta när jag börjar släpas tillbaka
Står på stranden igen och vädret är vackert
men finns inga spår av fötter som släpats i sanden
Den friska vinden fläktar ett stilla sinne
Där står jag nu helt utan någon känsla kvar i kroppen
och ser Det sista försöket sjunka ner till havets botten