Vill säga förlåt men vågar inte!
Sitter som vanligt försjunken i dessa tårar,
Vill säga Förlåt men de är något jag inte vågar,
För varje gång jag ska ringa dig lägger jag på,
Men de är en sak du aldrig skulle förstå,
För skräcken av att höra din röst gör allt bara värre,
Och att se dig gör inte smärtorna färre,
För varje gång våra blickar möts,
Önskar jag att jag knivhöggs eller skjöts,
Orkar fan inte med allt de här lidandet,
Men klarar igenom allt tack vare skrivandet,
Men du har aldrig fattat hur de är att känna,
Att inte vara den man förväntas,
Man kan inte bara blunda för jämnan,
Så mitt sätt är att fatta pennan,
Och skapa något som man inte ska sakna,
Något att alltid ha breved sig när man vaknar,
Kritik?
And I was better where I was miserable, why didn't you leave me there?
|