Text - kommentera vore sjyst se vad jag ska förbättra Vers1.när jag stod i rummet, kände lukten av ditt hårså jag la mig ner kunde inte ståstår på perrongen tar samma tåg igenhoppar av, för vet att jag inte hittar kärlekenförsta gången vi träffades såg jag ditt leendevar är min ängel, med mitt efterseendeJag kommer bli alldeles syndbelastadlångt djupt ner i dämonsriket bli kastadnär jag grät, passerade mitt liv i revydu gick förbi, satt inte ens bredvidNatten är nära och solskenet rymmerskuggan förlänges, förtätas och skymmerförra gången var hon grannlåts kläddhon hade ormbunkskrans och kattguldvästEnsam slingrar jag i ringari höjden svingar, svävar på olyckliga vingarVers2.jag höll i vapnet, i min högra handavfyrade mot mig själv, stoftet rann som sandDen undertryckta kärlek allting geri allt jag lever med och allt jag serhennes sång är smicker blott och pråltill och med hennes själ den har håldet som är kärleksfrasen,mot smeket i handensom blommorna mot vasen,som orden mot andendu lagade mina ben, men nu kunde jag inte ståvem annars tänkte du dissa på hög nivåallt du såg i mig var ett objektvarför tog jag dig, jag skulle ha tänktalltihop vi gjorde gick våldsamt snettsätter stopp här o nu för o ge igensanning till häften av allt du sägernu ska jag släcka lägereldenoch plocka ihop tältet,göra upprornått som hon skulle ha gjortKOmmentera vore snällt !!peace