ch1mera - dö för att leva, men inte leva för att dö
jag vaknar på morgonen...
och hör fåglarnas kvitter, gör inget åt mitt liv
men åren försvinner, lågan som brinner
släcks när tårarna rinner, den bedårande himlen
att jag står kvar här imorgon, jag lovar dig inget
jag har ett stort ordförråd,
men har aldrig sagt ett ord, förlåt...
du kysste den vedervärdiga grodan
men din drömprins blev bara en önskning
här sitter jag i min trappuppgång
med inte ens en droppe i min kaffekopp
........varje gång jag ser dig
ser jag mig själv stå bakom hörnet
..........och söka efter ödet,
för i pannan på dig står det :
...............obehöriga äga ej tillträde
jag siktade i mitten, men missade...
inte direkt så att man är särskilt pricksäker
du ville inte ha mig, men du fick mig endå
alla vägrar förstå att det finns fler vägar att gå
....pekar upp i himlen mot molnen som svävar
tvivlar på att såren är läkta och att månen är nära
.........jag vill inte vara en levande död
men jag vill heller inte bara leva för att dö
jag skulle dö för att leva hur länge som helst
och uppleva alla grejer som hänt, en gång igen.
Hate it or love it, skrev ihop detta nyss efter att nyss kommit från skolan.
Pz