Juninatt och kärlek vid ett första ögonkast blev något ledsamt..
Jag träffade henne en varm juninatt
det var kärlek vid vårat första ögonkast
och jag traskade raskt fram till henne
sträckte fram handen och sade mitt namn.
Hon log glatt och presenterade också sitt namn
och nu stod vi där och log ikapp medans
juninatten blev kall men ändå lika varm som innan.
Faktum är att efter jag hört "Ebba"
så hade hon knappast behövt säga något mer
för hennes skapelse gav ordet vackerhet
ett ansikte i största synnerhet.
Vi var bara barnen
och klockan var inte längre bara barnet
när vi traskade fram där hand i hand denna juninatt.
Jag fick denna stunden uppspelad i huvudet
när jag hörde dödens ord några månader efter.
jag trodde på mitt övermod och frågade länge
om hon verkligen ville detta men hon sökte förändring.
Saken är den att jag efter detta inte tror på kärlek vid något första ögonkast. För kärlek är något som varar ett helt kärleksfult liv. Det behöver inte handla om att ha allt, bara man har varandra.
Juninatt, kärlek vid första ögonkastet blev bara något ledsamt.
Som sötast när jag ser dina brister.
|