Och jag kan inte sova

Och jag kan inte sova

Flyttar min dikt från Blandat.
En text som handlar om när jag åkte och hälsade på mitt ex från förra sommaren. Han hade varit borta i ett år och snart ska åka iväg igen. Alltid kul med respons!
------

Hemma är allt precis som förut. Ja, visst brukar det kännas så? Varje gång du kommer hem igen. Visst känns det som att tiden har stått stilla ända sedan den dagen du for? Bara du och kvällarna är mörkare, annars har ingenting förändrats.

Det blev ett kort besök det här året, kortare än det var tänkt från början.  Jag hade knappt vaknat, och du tyckte nog att jag var fulare än du minns mig. Men det spelar ju inte någon roll längre, nu när det ändå är dags för mig att åka hem. Precis som vanligt, fast den här gången åker jag själv. Vi har åkt bil och buss tillsammans, till och med åkt tåg och cyklat flera mil. Men nu så ska du flyga. Precis som vanligt, fast den här gången åker du själv.

Det blåste upp till storm den dagen. Åskan vällde in och lade sig som ett tjockt täcke över staden. Vilandes över våra huvuden. Utan att växla så lite som en blick visste vi båda så väl att blixten snart skulle slå ner. Antingen så var det du som kom tillbaka, med regnet som varade i flera dagar. Eller så kom aldrig sommaren i år.

Tvålen svider i ögonen och jag låter vattnet spola bort två veckor från min näthinna.  Ett glas kallt vatten och en dålig bok med alldeles för liten text, men trots att mina ben aldrig varit så tunga som nu så gör det ingen nytta. För hur kan jag sova? När något som har lämnat en stor grop i magen på mig nu sitter och trycker tungt som en sten på mitt bröst.

Och allt jag ser är dina fula saker överallt.