patrik & taylor - försökte, jag försökte verkligen..
kunde inte hålla mig borta ifrån det.
patrik:
Fåglarna sjunger inte med samma värme som förr.
Det är som om de vet att det inte är vi längre.
Farbror verklighet knackar på min dörr.
Överlämnar ett brev som jag inte öppnar.
Du kan ha skrivit något, jag lägger det under sängen.
Hoppas att det kanske står något annat om jag sover på det.
Förlåt, vet att du känner dig lämnad
men förstå att så länge ensamhet är ömesidigt
så är varken du eller jag aldrig ensamma..
Du ska veta att jag försökte
försöker fortfarande
och kommer försöka tills jag dör.
Känner du lukten av snö?
Man kan nästan ta på mitt vemod nu.
Hjärtedöd. Du sårar mig så djupt, älskling.
Efter många om och men så har jag insett
att gräset nog är grönare på andra sidan.
Men vad skulle jag göra på andra sidan ensam? taylor: När tårarna tar slut
lånar vi stjärnorna
de glittrar nästan lika vackert
du vet väl om
att världen skulle vara halv
utan dig
och att jag
skulle drunkna i blåkänslor
om inte du hjälpte mig
med hälften
och att jag skulle skicka
alla änglar på skallgång
i sökandet efter din själ
för ska du kasta bort den
så vill jag gärna ha den
i en glasburk
så jag kan ta fram den
och klappa den
när jag saknar dig
alldeles för mycket
Och du får mitt hjärta
som en påminnelse om
att jag i tanken aldrig är längre bort
än ett andetag mot kudden.
Lookin at you through the glass..
|