Angelos
Ett år har nu gått, men drömmer fortfarande om din resa till himlen,
Ett år har nu gått, men glömmer aldrig våra minnen,
Vad som än hände den 25 september så kommer jag aldrig förlåta,
Den dagen fick jag till och med se gudarna gråta,
Du använde rälsen som vägen till grinden,
hör av vinden, att du har de bra där i himlen,
Du är död men i mitt hjärta lever du nu under namnet Angelos,
minns de som igår, vad jag sa när du tog dina första bloss,
Kommer aldrig glömma vem du var,
kommer aldrig glömma vad du sa,
till mej den da'g, du flytta,
nu kan jag bara häls på dej vid din grav, då jag tänder en lyckta,
Amanda var den första att berätta, då först förstod jag ditt sms,(förlåt)
från jorden har du lättat, palla inte trycket, på kvällen blev de fest,(förlåt)
Löste problemen med att va full,
(mitt eget fel) börja supa för din skull,
Får pank av klumpen i magen,
vill inte förstå att de var dom sista andetagen,
på den sista dagen,
av personen som grät fast hon log,
hon som krama mej så hårt, fast hon grät tårar av blod,
de är svårt, att förstå att du dog,
Har fortfarande kvar brevet som du skulle få av mej,
de står ”Till en ängel” på de och de var till dej,
(du skulle ha fått de samma dag som du flytta),
så rätt jag kunde ha, men de var inte till någon nytta,
Ref.
Du har alltid varit en ängel, och nu fick du din gloria,
du är en ängel som jorden nu har förlora,
de var så mycket jag aldrig han säga men vi få ta de i himlen,
Bea W för alltid i våra minnen,
(men sin stjärna på himlen)
Den dagen jag fick veta att du lämnat oss,
då förstod jag att du var född till namnet Angelos,
Sanningen som ingen vet, blev lämnad som poet,
i min egen ovishet, som en fallande komet,
(du hade tappat hoppet, så hoppet blev de sista hoppet
om en bättre värld, så självmord blev början på din sista färd,
fast din själ, var värd, så mycket mer, ingen ser, men vi hoppas att du ler)
Du är borta nu, men du är en ängel för jag vet att änglar existerar,
när jag såg hur du log, att jag inte förstod, att du inte ville leva mera,
hur mycket jag än vill så kan jag inte vrida tillbak klockan,
glömmer aldrig våra minnen från våren när du gick i åttan,
minns ditt blonda hår, busiga ögon, leende läppar och de där ivret,
men nu får jag prata med din grav, för du finns inte längre i livet,
Bea du har satt så djupa spår, kommer aldrig glömma dom sår,
så i hela mitt liv kommer du få, en text varje år,
Gud tog tillbaka dej, vi hade fått haft dej på lån,
minns du den dagen, du, jag, Alex och Becca satt vid ån,
Skrattade och hade så roligt, Bea min syster jag saknar dej otroligt,
Jag åkte upp till sundsvall och var på din minnes stund,
jag gjorde om mitt rum till en minnes lund,
Du var en prinsessa med din inre tradgedi,
De gav dej mod till självmord, minnen av kristal till nostalgi,
nostalgin som får en att gråta,
Den 25 september, den dagen då gudarna inte blir förlåtna,
(Bilden av dej har gråtits sej fast