bdn - high pimpstress, born to be wild
Jag vill vara en sån där hungrig poet som nockar dig med mina ord. Och jag vill slå in dom i ditt huvud så att mina tankar äter upp dig från inombords, och kommer ut som regndroppar från din ögonvrå. Jag hoppas att du samlar upp dom och förvarar på något säkert ställe, för det är det sista du kommer få se av mig.
Och varför är det så att det man älskar alltid smärtar som mest?
Och jag har ofta tänkt på att besöka världens alla hörn, och skicka ett vykort till alla som slutat bry sig. Bara för att få det sista ordet.
Så medan jag ligger på en strand och dricker en sex on the beach sitter du i höstmörkret och försöker läsa det skrattretande finstilta. Jag dricker kokosmjölk och du funderar på att mitt leende kanske ändå var ett ljus i ditt mörker.
Jag vill vara en sån där mättad poet som inte bryr sig om alla knivar i ryggen som ni kastat. Och om jag kunde skulle jag skjuta dom längre in tills dom snuddar ryggraden, bara för att visa att jag klarar mig bra på egen hand. Jag hoppas att ni samlar upp bloddropparna som luktar som jag, för det är det sista ni kommer få se av mig.
Och varför är det så att jag måste uppleva smärtan innan jag ser klart?
fuck it...