Lina-ödet
Blickar efter blickar, hur fan tror du det är
skulle vi bytt plats, ville du vara där
jag var bara ett barn , kunde ingen hjälpa mig
jag fanns ju där för alla, men ingen fanns för mig
jag var sjuk i flera år , ni låtsades inte veta
fick inte nån hjälp , så jag slutade att leta
lät ödet bestämma , skulle jag bli frisk
skulle någon tala, var det jag som var sist
mitt liv stod på spel , men jag fick aldrig tala
jag älskade er först , fast jag började att hata
skrek så högt det gick , men va fan hjälpte de
ner jag reste mig upp , så fick jag sätta mig ner
hela huvvet bara snurra , jag ville fan ge upp
det är ennu en dag , att avsluta med en suck
ödet bästämde, och det gjorde mig frisk
och jag ska ta igen alla år , som jag undertiden mist