Wini - Hälsningar
Denna text är över ett år gammal och jag kommer nog aldrig att spela in den så jag postar den här.
-----------------
någonting fick mig att följa efter denne på distans när jag trodde att vägen hade nått sitt slut svängde hon in på vägar jag aldrig gått på förut mina ben blev trötta, slutscenen var klar jag skulle sjävklart gå fram för att se vem det var hennes långa rock var lika kolsvart som himlen det var en hård natt plötsligt var hon borta med vinden jag bestämde mig för att återvända hem vad jag kände lite senare förblir ett fragment det bara låg där i snön, skrynkligt och slitet det som fick mig att känna mig både ynklig och liten jag blev medveten om en oviss framtid jag börja läsa det var som var skrivet med krokig handstil
jag har försökt att skrika från mina skadade lungor jag har försökt att inte lita på talande tungor men vad jag än gör känner jag alltid samma sak i denna misär finns inga positiva tankar kvar det är inte ert fel att ni inte finns här i min värld jag tänker tillbaka och jag minns när... jag kunde skratta o le, men nu är allt upp o ner jag kan lika gärna kasta mitt brev världen lider i brist på empati jag går o nynnar på samma trista melodi jag missade mitt liv, det som bara svischade förbi och nu kan ingenting hindra mig från att ta mitt sista kliv så nu står jag här, lika tomhänt som okänd frågar mig själv, vad livet är värt utan en god vän Har jag en ande eller själ så är den avliden Vill varken leva i nuet eller gå tillbaks i tiden så gå i frid, kära systrar o bröder jag tar farväl med denna dystra manöver jag försökte men ni svarade med att vända er bort jag har bestämt mig och känslan vägrar lämna min kropp jag kan inte längre stå o säga, "livet går vidare" när jag riktigt tänker efter så är livet ett lidande kanske fel, kanske rätt beslut men det känns bättre nu jag ville krama er - vars armar aldrig sträcktes ut men egentligen så kan jag inte klandra nån för när jag tappat rösten sjöng ni på en annan sång Alla korten har lagts och alla orden har sagts Men jag tänker fortfarande på allt det jag borde ha haft Haft en snedvriden syn på allt som kommit och gått Har jag blundat för sanningen eller bara hållit mig bort? jag har allid varit en ensam, trevande tjej detta liv kanske ändå inte var menat för mig
jag bara sprang i hennes fotspår, utan hopp o tro bara längre hemifrån, men det tog stopp vid bron där hängde hennes rock, kolsvart som himlen det var en hård natt och hon var borta med vinden
------------------
/Wini.
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
|