Apebrain n' Kontra - Veritas är deppig
Apebrain
Har känslor stängda inne i mig men hittar inte ventilen
Har så många slag jag vill ge men ser egentligen inget i det
För ur min vinkel är tiden den bästa livs nyckeln
Om man vore någon annan än mig som plockas isär som bitstycken
misslyckande totalt att göra någonting bra från den dag
jag först sa att jag älskade den du var, så hej då… jag ger mig av
för du vill inte veta av mig, om du verkligen hade vetat
så skulle Du inte vilja pratat med mig mera
Aldrig nudda mina läppar så ivrigt ömt
Aldrig kramat om mig tills själen blivit tömd
Aldrig skulle du ha funnits i mina drömmar
Aldrig skulle du laga själens sår med dina sömmar
så varför dränka dem med saltkristaller ifrån ögat
Och skada mig för livet, med hat fyllda ord igenom örat
Jag blir galen när jag tänker på livet utan livet
Så jag försöker leva livet, men fastnar i mörkret
när jag strävar mot ljuset, så blåser någon ut det
Och röken försvinner och löses upp tillsammans med mig
nu ska jag somna in i drömmen och hoppas att få se dig
Kontrish
Veritas sitter hemma och han går alltid ut
För att hämta posten och flörta med sitt tidningsbud
Och för att drömma om bygget av hans fritidshus
Där han ska ljusa gardiner så det blir riktigt ljust
Där ska också hans vänner spela poker
Men det är då tiden på dygnet när Veritas redan sover
Egentligen har han inga vänner, men han vill inte veta om det
För hans vänners skratt från pokerkvällen blir minnen för hela året
Men ensamheten kom med natten, men det är inte lika viktigt nu
För idag är en ny dag och snart kommer hans tidningsbud
Men plötsligt insåg Veritas att han inte hade nått att leva för
Och när han väl funnit lyckan då är Veritas redan död
Så en dag närmade sig rakbladet pulsådern
Hans fattiga namn glöms bort men ambulansen blev en kostnad för sjukvården
Han visste att ingen skulle komma på hans begravning, han tänker nog att alla är falska
Men på begravningsdagen stod där en liten skara på tio man, väl samlad
Gröna å vita hjärtan som glöder
|