Text av en nyinflyttad australienare
Det Svällande Hatet.
Det kryper upp genom mig,
Och omfattar mig med ilska,
Mitt hjärta krymper med tanke på dig,
Ni alla är själviska och trilska.
Än igen slipper jag undan,
Bara för att hitta någon annan,
Ni ser på mig med beundran,
Sedan svänger med yxa mot pannan.
Så känns det åtminstone,
När det sväller upp inom mig,
Du förnedrar mig på sistone,
Snart kommer jag att sparka ner dig.
En dag ska det rinna blod,
Som det alltid har och alltid skall,
Det krävs inte så mycket mod,
Han ska ligga döende och kall.
Spring nu, din ynkrygg,
Långt bort och göm dig,
Krossa dig som ett mygg,
Ångest känner jag ej.
Så mycket kärlek finns det här,
Men mitt hat är allt du vill,
Lugn och fred är allt jag begär,
Bara att få en chans till.
Men gräv mig nu långt ner i marken,
Hellre att jag aldrig någonsin fanns,
Då smärtan eller sorg kände jag varken,
Egentligen hade jag aldrig någon chans.
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
|