Tar ett steg tillbaka
Var beredd på vad livet kan ge, var beredd på smällar
längta till dagen då man känner sig välkommen man är väntad
Har fått av en hel del från mina axlar denna vecka
trots det så känns det som om jag har mkt kvar på hjärtat
livet det blir oftast inte som man hoppats eller tror
men länge har man fattat att livet inte är nån dans på rosor
men vad ska man göra när man inte ser någon mening
hur än skallen försöker så ska hjärtat vara envis
Det som känns mest är att jag redan har gett upp hoppet
ngt jag lovat mig själv att aldrig göra men jag vill bara bort från det
Ett rent helvete det jag en gång kallat paradis
allt en knas ser ingen anledning att fara tillbaka dit
Paradiset är tydligen för allmänhetem för alla andra
ser lycka i att ni har ngt att dela med varandra
men inte med mig för jag vill inte ha ngt med stället att göra
för så fort allting förändrades som blev allt till en enda röra
men jag har klarat kommit ut ur det värsta med bara några sprickor
jag försöker tända brasan i hjärtat men jag känner bara gnistror
Öppnar fönstret,kollar ut i natten och alla stjärnor
av alla mina misstag borde jag tagit lärdom
men medans jag kollar upp i himlen så känner jag frid, känner lugn
även om lugnet inte varade för länge så varade det för en stund
men sen kom orden i skallen som får mig att sakta sjunga ner
''Du räcker inte till, du borde lägga ner för du har inget vettigt att komma med''
Jag vandrar runt och ser lycka, tydligen ser jag i syne
en sten kastad i skallen men jag orkar inte bry mig
Kollar mig i spegeln och det enda som syns är en enda tår
vill inte fly från allting bara komma härifrån
nu när jag sitter här i mörkret och tystnad
kanske på mina egna råd jag borde lyssnat
har inga krafter att lyfta mig nu när jag har vaknat
livet avslutas med att jag tar ett steg tillbaka
kritik please :/
Ett löv ifrågasätter inte vindens väg
|