pianot ifrån leksaksaffären för 99kr..

pianot ifrån leksaksaffären för 99kr..

ställs mot väggen, för säkert hundrade gången..
för att jag har en tillbakakommande undran inom mig
jag vill veta var känslan tagit vägen
det som var äkta är nu pengar, och pengar har ersatt kärlek..
en kärlek som fick oss att börja, försvinner nånstans
samtidigt som vi förbättras, försämras och blir rika som fan
..framgången blir överväldigad..
dom som såg snett på oss blir plötsligt lite för vänliga
i början räckte det med så lite, tog det man hade, men
nu pissar man på det som inte är det bästa på marknaden
nånstans här så vill jag tro
att man kan glömma allt..
jag undrar varför man inte kan göra som förr, damma av sitt piano
för 99kr på nån leksaksaffär och leka fram en melodi
känna vad som en gång fanns där, det som kändes äkta inuti
och med munnen gör man trumljuden..
medans nån annan sitter bredvid å rappar..
medans pappan sitter vid tvn och zappar..
mamma hör oss och tror väl att hennes son är helt dum i huvet..
men vid det här stadiet levde en dröm, medans man var ung
men sen försvinner känslan på vägen.. pengarna lockar
när man fått allt man drömde om..
ja då drömmer man om att få tillbaks känslan som e borta
och pengar kan inte ersätta den.. livet är sånt
därför ställer jag mig själv mot väggen å lovar "jag ska inte bli sån"