I början av Januari 2014 låstes Whoa och du kan alltså ej logga in eller skriva något nytt i forumen. Innehåll i forum osv kommer finnas tillgängligt. Läs Mer »

   

2006-02-21 20:35

tillbaka

På senaste tiden har det känts som jag sänkt min nivå
mest pågrund av det inte funnits hjärta o känsla inte kommit innefrån
Kollar in i en spegel och jag ser bara mina brister och fel
att man är självkritisk och är som en regel, klart man vill vara mer
helt förvirrad, är jag glad? eller är jag ledsen?
kanske är på tiden att jag vänjer med mig vid pressen
Men nu har jag hittat det som ska vara den perfekta platsen och det perfekta stället
har kommit tillbaka från oväder och storm, jag ska visa vad som gäller, vem som bestämmer
Att jag är helt tillfrisknad är ngt jag inte vill medge eller erkänna
själen är fortfarand krossad och slutar aldrig att bränna
saker man får ta så länge man kan stå och hån le mot sitt gamla jag
känner mig allmänt bättre, starkare och till och med säkrare i mina andetag
lägg mig på vattnet och låt mig flyta
men jag vet så fort nåt händer kommer jag att vakna upp ur denna dröm
tills vidare kan jag vara tacksam för all dennna sömn
Klart att man är sliten efter dessa deppiga dagar
men det är det ända som får man att uppskatta ljuset som jag behagar
Ni vet mycket väl hur jag ska klara mig
för det är inte skrattet som ger den goda känlsan utan leende i sig
jag vill kunna leva som jag vill leva och vara den jag vill vara
utan att behöva svara på andra frågor utan att behöva förklara
för när allt kommer omkring som kommer jag dö min egen död
kanske inte är som ni,men jag förstår er och kommer alltit finnas som ett stöd
visst klart som fan att orken tar slut
men till dess tänker jag slita som ett djur, för att aldrig hamna i en bur
för att genom dessa portar med stolthet jag ska ta mig ur
men än så länge är jag en fallen soldat
hoppas ni kommer ihåg mig när inte längre är kvar

Ett löv ifrågasätter inte vindens väg