Solförmörkelse
hör inte hemma här får gå på jorden för att infinna känslan
det här är straffet för jag är utkastad som vingklippta änglar
kan inte missta ängslan undrar varför det inte räckte ända fram
solen skiner inte på mig mer när mörkret kommer ändras man
enda kontakten jag har med gud nu för tiden är ängladamm
när jag går i dimman hör jag inga rop från några kända namn
klart att jag inte kan ha hjärta när jag saknar vänstra halvan
jag försöker bara måla min ansträngda bild på spända canvas
sista biten är borta bryr mig inte längre om att lämna andra
skiter i det nu ska hämta andan för jag ska bränna flaggan
när kalaset är slut fråga dig varför vi ska fira födelsedag
för inse detta…när alla andra gått så är bara döden kvar
vill veta om det är över snart och vad som blir ödets svar
jag faller ner och möter hat medan hoppet nu glöder svagt
löven har fallit till marken och korpen fullföljer sin förföljelse
om natten drömmer jag om att det inte längre är solförmörkelse
vill gärna ha kritik - tack