Världar Förändras
En liten pojke satt där, ensam med sin smärta/
Han ville bara släppa allt från sitt hjärta/
Sjunga som en lärka/
Få allting att verka/
Som om han faktiskt hade ett riktigt skit liv/
Utan mening och stil/
Som en klassisk fossil/
Men du väckte pojkens minne/
Och kom in i han sinne/
Gjorde honom glad och fick honom att finna/
En verklighetens kärlek/
Men utan färdighet/
Då blev han en profet/
Utan någon verklighet/
Men som världens poet/
Med en själens frihet/
Han skapade texter från sin egen planet/
Men utan att förstå/
Att han verkligen bara älska dig så/
Han kämpade för att få kalla dig hans/
Hålla dig i sin famn/
Känna sig som din hamn/
En plats där du var trygg och säker från all oro/
Men du vände honom ryggen och han sprang hem till sin storebror/
Den lilla flickan låg där och grät på sin bänk/
Hon gav en liten tår för den tiden som var skänkt/
Men hon hade redan hittat en nyvunnen kärlek/
Med ett skinande yttre, men var det så härligt?/
Flickan ringde ju till pojken, dag efter dag/
För att få sig ett svar om han fortfarande var svag/
För hennes blanka ögon och gudomliga hjärta/
Men det öppnar fler sår och skapar ännu mer smärta/
Allting bara verka, som om det skulle ta slut/
Ingen vänskap kvar, allting bara dog ut/
Dem hade ju varann/
Men allt rann ut till sand/
Och hon släppte hans hand/
För att resa till ett land/
med en annan person för att finna någon tro/
på en helt annan framtid, någon annanstans att bo/