Tsun - 9 månader pt. 1, 2 & 3
Hej mamma, Imorgon har det gått 9 månader,
Ville bara säga förlåt för att jag inte håller det jag lovade.
Men saknaden är mer än vad jag kan klara av
Och när nattlampan slocknar så är jag bara jag
Tankar kommer tillbaks och jag försvinner i minnen i natten
Glömmer bort er alla och allt som finns är den timmen i vattnet
Tänk att jag kämpade för att ta ett andetag
Som jag numera försöker hålla tillbaks varje dag
Huset är någon annans, Jag var tvungen att sälja vårt hem
Syrénerna kommer aldrig blomma lika vackert igen
Jag vill inte glömma lukten i ditt blåa rum
Vårat lugn i vårat hus, Jag vill bara gråta ut
Men det tar stopp, För en tår beskriver inte hur jag mår
Men det känns som igår, känslan av lukten jag fick av ditt hår
Hela mitt liv försvann, När ni försvann
Nu står jag här och hoppas på inget alls
Hälsa melissa, mommo o moffa, Hälsa dom hjärtligt
Skriver mer imorn, Kom ihåg varenda en är älskad för alltid
"samma hav som solen försvann bakom släckte min egen sol"
jag kan inte känna din värme....
"Hej familjen, Nu sitter jag sjuk i Sätra Vik
Behandlingshemmet pappa och jag bott på en tid
Det är ett stort hus vid en sjö och det ligger väl fint
Men varje dag här dödar en dag i mitt korta liv"
Jag kämpar och strider och försöker vända på tiden
Men jag glömmer mina vänner och dom lämnar min sida
Wanna blev gravid, Gjorde abort och hon lämnade mig
Jag förstår att det varit jobbigt, Men hon sa att hon älskade mig
Det var ju hon och jag mot alla, Men hon blev väl rädd
Hon hanterade situationen på sitt alldeles egna sätt
Men jag lärde mig leva utan henne, Utan hennes stöd
Men vattnet dränkte solen och nu var det svart utan hennes glöd
Jag träffade lollo, Hon fick mig att se på himlen
Och se på mina minnen, Jag slutade gråta framför spegelbilden
Men det tog slut och jag började känna samma andenöd
Försvann i ganjarök och dämpade min smärta med hampafrön
Men nu sitter jag här, Har inte rökt på två veckor
Ska börja skolan igen, Försöka hålla mina få löften
Jag har kvar några sanna vänner som ni alla känner
David, Peter, Fredrik dom står kvar här i alla lägen
I alla väder, Jag älskar er grabbar, Mina bröder i vått och torrt
Tystnad kan vara obekväm men vi är bortom sånt.
Men ännu en gång, Förlåt för allt, jag hade ingen glöd inget hopp,
Men från och med nu, mamma, Jag lovar att göra dig stolt.
Att nio månader passerat känns nästan overkligt,
Nio månader sedan världen rasade samman för alltid.
Nio månader sedan tsunamin krossade själen,
Nio månader sedan jag ropade på er och hoppades förgäves.
Förlåt för jag bara varit vid graven en enda gång,
Men den gången kändes det som om ni var mycket längre bort.
Jag skrek tills rösten dog och jag stirrade kallt,
Mot ingången som inte släppte in någonting alls.
Tills mina tårar försvann och jag satt med gråt i min hals,
och frågade alla om dom träffat någon med era namn.
Nu sitter jag här och kommer knappt ihåg era röster,
Jag ska ta tag i migsjälv, kommer alltid ihåg mina löften.
Nu känner jag motivation, Någonting jag inte kännt på länge,
Men jag känner värmen från alla mina allra bästa vänner.
Från ärren i mitt hjärta till ärren på min kropp,
Bär jag vårt namn stolt och är hedrad över att va en Eriksson.
Nu ska jag klara av det här, Jag lovar er,
Jag tänker hedra erat minne och aldrig mera såra er.
Jag åker tillbaks till Khao Lak på årsdagen,
Och tänder ett ljus och håller lågan tänd i många flera månader.
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
|