Du är blåögd, jag är tårögd
Experimenterar lite bara, detta är inte baserat på mig själv, men det finns nog en och annan där ute som säkert känner så här...vad tycks?
Krig och misär, har gjort att det vidare bär till ett nytt
land för en lidande själ,där jag sitter och skriver det här...
Du är blondhårig och du är blåögd
Jag har svart hår och jag är tårögd
Du har ett vackert leende och du är svensk
Jag har fula tänder, en stor näsa och jag är hemsk
Ditt liv har varit en dans på rosor, du är omtyckt
Mitt liv har gått från elände till misär till tvångsflytt
Du smälter in du firar jul, du är älskvärd, sicken brud, vilken tur
Jag sticker ut, jag är hatad, alla vill att jag ska sticka nu
Men min mamma säger att alla är lika värda
Att om man kollar innerst inne så har alla vita själar
Så jag antar att du är jag och jag är du
Eller är det bara så att du är bra och jag är ful?
Mamma säger att världen är rättvis, att världen är snäll
Det är nog så att du är värd en kram och jag är värd en smäll
Jag har inte en vän, ingen som jag känner
Åhh, vad jag längtar hem, hem till mina vänner
Always look on the bright side of life
|