Genom ingenmans land
tillsammans hand i hand
genom ingenmans land
där ingen man kan, öppna sin famn
där alla klandrar varann
misshandlar vartannat ord med mord i rösten
floder av tröstlös sömnlöshet
dränker modet och viljan
stilla tar det sista andetaget
när allt är taget
var det redan för sent
dörren i glämt
smälldes igen
mörkt
förskräckligt
äckligt
ett tomrum av tumult förmultnar ner hela alltet av det lilla som finns kvar
det lilla krav man har att må bra verkar inte kunna tillfredställas
ett fredligt yttre döljer den ilskna känslan av för mycket förtryck
och ängslan för att ständigt känna trycket av att vara på flykt växer varje dag som går
då vill man springa iväg så långt det bara går
svara på frågan då
hur ska man hitta tillbaka till sig själv när man alltid blir vilseledd av en led med en benägenhet att få befolkningen i ett led som styrs av en galen ledare?
man blir beredd att aldrig mera bli sedd
innan skadan skett blir man vettskrämd
allt är ett fett skämt
där en fläktande flämt inte får vara benämt
ingen ängslan får va tänt
annars blir man övertagen av företagen och behandlad som en dålig present
slutanvänd antastad sen blir man bortkastad rakt ner i soptunnan nere i markens mörka hål
det skålar vi för!
~~~War, Hate & Confusion~~~
|